• |
  • Lättläst
  • | Anpassa

Mental karta

Bakgrund
Flera av målen med projektet Framtidsbygget – en hel kommun kretsar runt vad som brukar kallas för ”mjuka värden” som identitet, attityder och stolthet. Därför fanns det en idé när projektets skrevs att utveckla en metod för att visa detta i kombination med en annan viktig del i projektet, nämligen nya sätt att arbeta med medborgardialoger.

Alla människor har en inre bild, en mental karta av sin omgivning som formas av upplevelsen av en plats. En upplevelse som färgas av intryck, rykten och jargonger. Attityder kan med andra ord göra platser mer eller mindre attraktiva.

Kramfors kommun ville därför utveckla en metod och ett nytt sätt att arbeta för att öka kunskapen om synen på Kramfors kommun och dess respektive tätorter samt relationen mellan dem. Först när vi vet vilka utmaningar som behöver övervinnas och styrkor vi ska bygga vidare på kan vi tillsammans skapa en attraktivare kommun. Det handlar om hur det ska vara att leva i, arbeta i och besöka Kramfors kommun i framtiden

Hur togs kartan fram och vad blev resultatet?
Mer än 200 personer intervjuades under sommaren och hösten 2016. Intervjuerna gjordes av en processledare utifrån ett antal i förväg bestämda frågor. Frågorna handlade om hur vi rör oss i kommunen, vilka platser vi besöker och vad vi tänker om Kramfors kommun.

 

Målpunkter:
Skäl till besök på en plats eller ort, exempelvis arbete, skola, inköp av livs- och drivmedel och fritidsaktiviteter.

Storleken på cirklarna visar hur frekvent de har märkts ut som målpunkter. Diagrammen visar vilka typer av vad man gör inom varje målpunkt (handel, service, arbete och rekreation).

Stråk:
Visar rörelsemönster, färdvägar där hen vanligtvis rör sig, främst mellan orter.

Målpunkterna kan gärna betraktas i kombination med stråken. Flödena av människor från en tätort kan kopplas samman med de besöksskäl som målpunkterna visar. Stråken åskådliggör hur det finns ett ömsesidigt beroende mellan orter och platser i Kramfors kommun. Utbudet på en plats kompletteras av en efterfrågan på en annan plats, vilket gör att det finns ett samspel mellan olika målpunkter i kommunen.

Distrikt:
Är ett område som man på något sätt organiserar sin mentala bild kring och i en kommun kan det finnas flera sådana delområden. De star­kast upplevda distrikten är inte sällan grundade på styrkan i dess identitet. Ofta är karakteristisk natur, arkitektur eller historia bidragande.

Barriärer:
Utgörs av faktorer som upplevs som ett hinder att besöka en plats. Detta kan vara fysiskt, exempelvis svårt ta sig dit eller mentalt, känslomässiga skäl till man undviker att besöka en viss plats eller en kombination av båda. Om hen vid intervjun har ritat ut en barriär på kartan, så har detta också motiverats.

Det vanligaste svaret vid intervjuerna var att det inte finns några barriärer.

Landmärken:
Är objekt som fungerar som referenspunkter i landskapet. Detta kan vara saker som finns i naturen, exempelvis berg eller byggnationer som broar, industrier och kyrkor.

 

Stolthet och synen på kommunen

Ångermanälven lyfts i många sammanhang fram som en gräns som delar Kramfors kom­mun. Något som till viss del också syns i intervjustudien där älven upplevdes som den tydligaste barriären. Resultatet av värderingsfrågorna som handlar om stolthet och synen på kommunorganisationen har utifrån detta delats upp med Ångermanälven som avgränsning. Skälet var att undersöka om det finns skillnader i uppfattningar på de olika sidorna av älven.

Artikel om vårt arbete
Tillväxtverket har publicerat en artikel om vårt arbete med mentala kartan. I den berättar projektledare Andreas Gylling om hur man jobbat samt vad målet är.

Läs artikelnlänk till annan webbplats

Uppdaterad: 2017-11-24 Sidansvarig: Ann-Cathrin Granbäck

Kontakt

Andreas Gylling
Projektledare
0612-808 18
andreas.gylling@kramfors.se

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på hemsidan. Genom att fortsätta godkänner du vår
användning av cookies.