Modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan

Modersmålsundervisning är ett eget ämne i gymnasieskolan och är således betygsgrundande. Målet är att eleverna på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks.

Vem kan få modersmålsundervisning?

Rätten till modersmålsundervisning skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett nationellt minoritetsspråk eller ett annat modersmål.

Undervisning i modersmål utom nationella minoritetsspråk

Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett nationellt minoritetsspråk om

• en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål
• språket utgör elevens dagliga umgängesspråk hemma
• eleven har goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Men eleven måste ha goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning om

• det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket
• dessa elever vill få undervisning i språket
• det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen även om språket skulle sluta att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Undervisning i modersmål som nationellt minoritetsspråk

Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Språket behöver inte vara elevens dagliga umgängesspråk hemma. Till skillnad från i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer måste eleven däremot ha goda kunskaper i minoritetsspråket.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Huvudmannen är skyldig att anordna undervisning i dessa språk om

• en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever)
• eleven har goda kunskaper i språket
• det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som tillhör den nationella minoriteten romer och som kommer från utlandet får ges modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

Tidsbegränsning av modersmålsundervisning

Huvudmannen är skyldig att erbjuda modersmålsundervisning i högst sju läsår under elevens skoltid. Men det gäller inte om

• modersmålet är ett nordiskt språk eller ett nationellt minoritetsspråk
• eleven har ett särskilt behov av modersmålsundervisning
• undervisningen anordnas som individuellt val
• undervisningen ersätter ett modernt språk inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan

Källor: 15 kapitlet 19 § och 18 kapitlet 19 § skollagen samt 4 kapitlet 15–16 och 18–20 §§ gymnasieförordningen.