Planprocessen

Här kan du läsa mer om hur en detaljplan blir till och hur du som medborgare och sakäkare har möjlighet att påverka detaljplanan.

Så går det till

Beroende på hur stort området och hur komplexa frågor som behöver utredas tar det ungefär 6-18 månader att ta fram en detaljplan. Under arbetets gång har till exempel medborgare, sakägare och myndigheter möjlighet att tycka till om planens innehåll.

Det är de förtroendevalda i kommunstyrelsen som bestämmer om en detaljplan ska antas (godkännas). Om planen har så kallat principiell betydelse ska kommunfullmäktigt ta beslutet om antagande.

Planprocessen finns reglerad i plan- och bygglagen. De två vanligaste förfarandena för att upprätta en detaljplan, i Kramfors kommun, är Standardförfarande och så kallat Begränsat förfarande.

Läs mer om varje skede i planprocessen genom att klicka på respektive rubrik nedan.

För att göra en ny detaljplan ansöker man i första steg till kommunen om ett planbesked. Ett planbesked är ett mycket tidigt beslut som innebär att kommunen meddelar om vi kommer att inleda en planläggning för det aktuella området eller inte, och när ett sådant arbete kan vara klart.

Det är först när kommunen lämnat ett positivt planbesked som arbetet med att ta fram detaljplanen kan börja på riktigt.

Även om man fått ett positivt planbesked ger detta ingen garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen. I vissa fall kan man också avbryta planarbetet.

För att underlätta planarbetet kan kommunen börja med ett planprogram.

I programmet sätts utgångspunkter och mål för detaljplanen upp. Ett programsamråd hålls där allmänheten, myndigheter, organisationer med flera ges möjlighet att lämna synpunkter på programmets innehåll. Kommunen lämnar därefter svar på de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse.

Efter att kommunen tagit fram ett förslag på detaljplan skickas detaljplanen ut på samråd. Då ska bland annat fastighetsägare och myndigheter få möjlighet att lämna in sina synpunkter och åsikter om vad som är tänkt att hända med området i framtiden.

I standardförfarandet regleras inte hur lång samrådstiden ska vara men pågår normalt i 3-4 veckor.

Förslaget till detaljplan skickas ut till fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget och till länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget. Ibland ordnas ett samrådsmöte där kommunen berättar om förslaget. De som har synpunkter på förslaget till detaljplan ska skriva ner och skicka in dem till kommunen.

När samrådstiden är slut sammanfattar kommunen alla synpunkter som kommit fram och sammanställer dessa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen finns också kommentarer om hur kommunen ställer sig till de inkomna synpunkterna.

Efter samrådet kan kommunen ändra förslaget på detaljplan om det behövs. Det bearbetade förslaget ska sedan skickas ut på granskning.

Granskningen pågår i minst två veckor för standardförfarande. Granskningen innebär att planförslaget och samrådsredogörelsen finns tillgängligt på kommunens webbplats. Information om planförslaget skickas också ut till alla sakägare, de som lämnat synpunkter under samrådet, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter, intresseorganisationer med flera.

När granskningstiden gått ut, sammanfattar kommunen alla synpunkter som kommit in i ett så kallat granskningsutlåtande, där kommunen också kommenterar hur man ställer sig till de inkomna synpunkterna.

Endast den som senast under granskningen har kommit in med skriftliga synpunkter kan överklaga planen i ett senare skede.

Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige tar sedan ställning till granskningsutlåtandet och kan besluta om att anta detaljplanen.

De som fortfarande har synpunkter på planförslaget, men som inte fått sina (skriftliga) synpunkter tillgodosedda under processens gång, får veta vem som ska fatta beslut om att anta detaljplanen och när detta kommer att ske.

Om du är sakägare i en detaljplan och har lämnat skriftliga invändningar mot planen under processens gång som inte blivit tillgodosedda har du rätt att överklaga beslutet om detaljplanen hos mark- och miljödomstolen. Om du inte är sakägare kan du endast agera före det att planen antas.

Ett beslut att anta en detaljplan kan överklagas inom tre veckor från den dag beslutet om antagandet satts upp på kommunens anslagstavla, se länk till höger. Överklagan ska skickas till kommunen som kontrollerar att den kommit in i tid. Överklagan som har kommit in i rätt tid skickas vidare till mark- och miljödomstolen. 

Om ingen överklagar detaljplanen inom tre veckor, eller när överklagandet är avgjort, vinner detaljplanen laga kraft.

Att detaljplanen vunnit laga kraft innebär till exempel att kommunens bygglovshandläggare kan pröva bygglovsärenden mot detaljplanen, och att det är möjligt att påbörja utbyggnad av till exempel vägar och ledningar. Detaljplanen är nu juridiskt bindande.

I denna kortare form av planprocess krävs endast ett tillfälle med samråd, då granskningsperioden slopas. Detta förutsätter att planförslaget godkänts av alla sakägare i samrådsskedet.

Illustration Planprocessen vid begränsat förfarande

Detaljplaner som kan tas fram med begränsat planförfarande är sådana som:

  • uppfyller kraven för standardförfarande
  • planförslaget godkänds av samrådskretsen

Uppdaterad: Sidansvarig: Emilia Stenberg