Så mår du bra under en värmebölja

Hur fantastiskt man än tycker att det är med sommar och värme finns det ändå några saker vi behöver uppmärksamma när det är så höga temperaturer som råder nu.

Äldre och personer med bakomliggande sjukdomar är riskgrupper för både värmestress och covid-19. Följ råden för både covid-19 och värmebölja för att minska belastningen på hälso- och sjukvården.

Till riskgrupp för värmestress hör även spädbarn och små barn, personer med kroniska sjukdomar, personer som tar läkemedel som påverkar kroppens reglering av värme och personer som är fysiskt aktiva och/eller arbetar i en ansträngande miljö.

En värmebölja kan bli påfrestande för personal inom vård- och omsorg, och ytterligare påfrestning kan uppstå för att varm skyddsutrustning behöver användas.

Vad kan du göra själv?

• Var uppmärksam på tecken på värmepåverkan. Varningstecken kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, och andnings¬frekvens, yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskade urin¬mängder kan vara tecken på vätskebrist.
  
  
• Se till att få i dig tillräckligt med vätska och salt. Detta minskar risken för uttorkning. Undvik stora mängder söta och koffeinhaltiga drycker samt alkohol.
  
  
• Servera gärna vätskerik mat, till exempel grönsaker och frukt.
  
  
• Vistas inte i solen. Välj skuggiga, svala platser när du är utomhus.
  
  
• Vistas så mycket som möjligt i luftkonditionerade eller svala rum.
  
  
• Om din bostad är varm, försök att besöka luftkonditionerade lokaler men undvik påfrestande förflyttningar.
  
  
• Vädra ut värmen om det är svalare ute än inne under natten.
  
  
• Duscha varje dag för att svalka dig. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ.
  
  
• Välj svala, lätta kläder. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.
  
  
• Se till att små barn får i sig tillräckligt med vätska. Barn som ammas bör få små täta mål.
  

Tänk särskilt på detta under coronapandemin

• Håll avstånd men undvik social isolering. Vid värmebölja är det viktigt att vara uppmärksam på symtom för värmestress. Samtidigt behöver fysiska kontakter begränsas för att minska smittspridning.
  
  
• Utomhusvistelse är bra, men vistas i skuggan. Under en värmebölja kan det bli betydligt varmare inomhus än utomhus. I byggnader och bebyggelse kan värmen stanna kvar en tid efter att utomhustemperaturen har gått ner. Även smittrisken är betydligt mindre utomhus.
  
  
• Ordna en sval miljö. Det är viktigt att vistas på bostadens svalaste plats och/eller att få minst 2–3 timmar i ordentlig svalka dagligen. Detta gäller särskilt riskgrupper. Samtidigt behöver råden följas om att hålla avstånd till varandra för att minska smittspridningen.
  
  
• Denna sommar är det extra viktigt att förbereda bostäder och boenden med åtgärder som kan minska värmen inomhus, exempelvis med markiser, solskärmar, persienner och anpassad ventilation och vädring.
  På grund av smittrisken bör fläktar undvikas i gemensamma utrymmen.