Kramfors kommun ställer sig i huvudsak positiv till inriktningen i Trafikverkets förslag till nationell plan 2026–2037. Kommunen vill dock understryka vikten av att satsningar även stärker tillgängligheten och robustheten i landets glesare delar, där infrastrukturen är en förutsättning för hållbar tillväxt, sysselsättning och totalförsvar. För att hela Sverige ska kunna utvecklas hållbart och säkert krävs tunga investeringar också i glesare delar av landet, även när sådana satsningar i vissa fall ger sämre ekonomisk nytta per investerad krona och invånare jämfört med satsningar i tätbebodda delar av landet.

Kramfors kommun framhåller särskilt behovet av att:

• Fullfölj hela Nya Ostkustbanans dubbelspårsutbyggnad Gävle-Västeraspby.
• Välkomnar och betonar vikten av att vändslingan i Västeraspby förbereds för byggstart 2029-2031 så som fastslagits i både detta förslag och i föregående nationella plan.

Nya Ostkustbanan Gävle–Västeraspby

Det är beklagansvärt att fler sträckor av den viktiga dubbelspårsutbyggnaden föreslås att utgå som projekt i planförslaget. Nya Ostkustbanans skulle innebära kraftigt utökad kapacitet och restidminskning vilket är väsentlig för hela Norrlands befolkning och näringsliv.

För att leva upp till ingångna avtal, skynda på måluppfyllelsen gentemot EU:s TEN-T kraven, motverka kapacitetsbristen och bristen på robusthet för godstransporterna, samt undvika förgäveskostnader för berörda kommuner och krav på återbetalning av EU stöd krävs en fortsatt satsning på Nya Ostkustbanan i nationell plan 2026–2037. Vi föreslår att de två objekt som ligger i nuvarande plan genomförs under planperioden samt att fyra nya objekt läggs in i planen; Flytt av godsbangården i Gävle inklusive ny dragning av hamnspåret, Enånger–Stegskogen (genom Hudiksvall), Bäling–Tjärnvik (Gnarp) samt Ockelbo–Mo Grindar (Norra stambanan).

Vändslinga Västeraspby

Nu är vändslingan i Västeraspby med som prioriterad åtgärd. Det behövs dock mycket mer än en rälsvändslinga för att nyttja platsens fulla potential. Platsen är unik eftersom det är den enda platsen förutom Arlanda som kan erbjuda övergång från tåg till flyg. Detta är en stor möjlighet till att öka tillgängligheten för resande i stora delar av mellannorrland, speciellt om persontrafiken på Övre Ådalsbanan kan återöppna. Återöppnandet skulle göra stationen i Västeraspby extra viktig eftersom den skulle kunna fungera som bytesstation mellan linjerna Umeå-Sollefteå-Östersund och Umeå-Sundsvall. Men för att göra Västeraspby till en funktionell bytesstation krävs att en gångpassage över spåren samt att en ny plattform anläggs på motsatt sida från plattformen som finns idag. Detta skulle öka stationens kapacitet och koppla samman den med busstrafiken på väg 786 vilket skulle öka stationens tillgänglighet för boende i närområdet samt för folkhögskolan i Prästmon.

Det finns också stora möjligheter för förbättrad godshantering där tågets lite långsammare transporter kan kombineras med flygets snabbhet. Platsen är också mycket viktig ur ett beredskapsperspektiv genom platsens närhet till djuphamn, järnvägsknutpunkt samt närheten till försvarets utbyggnad i Sollefteå. Med detta i åtanke har kommunen lyft behovet av att anlägga en lastkaj i anslutning till spåren för en smidig godshantering mellan flyg och tåg.

Besöksnäringen i Höga Kusten

Besöksnäringen i Höga kusten har snabbt växt till en av de största destinationerna i landet, men inte infrastrukturen hänger inte med. I dagsläget finns stora säkerhets och kapacitetsbrister i vägnätet, inte minst E4:an mellan Höga kustenbron och Docksta. Nedan är några av de mest nödvändiga åtgärderna:

• Säkra passager över E4 – oskyddade trafikanter, vandrare och cyklister måste kunna passera E4 på fler platser än idag. Inte minst busshållplatsen på E4:an i Docksta där oskyddade resenärer saknar passage.
• Ny trafikplats från E4 vid Gallsäter – Nordingrå för att åtgärda den idag mycket skarpa och osäkra avfarten.
• Busshållplatser för trafiken på E4:an i Gräta och Gallsäter samt Hotell Höga kusten

E4 förbifart Örnsköldsvik

Kramfors kommun anser att anläggandet av en förbifart runt Örnsköldsvik är av betydelse för hela regionens vägskommunikationer. Åtgärden bedöms dessutom som lönsam vilket får Kramfors kommun att ställa sig frågande till varför denna åtgärd inte finns med i den ordinarie projektlistan.

Kramfors kommuns synpunkter kan sammanfattas:

• Behov av att prioritera infrastrukturen i Höga Kusten som är hårt belastad av besöksnäringen. Bland annat genom att likställa besöksnäringen som en grönnäring i planens övergripande prioritering.
• Prioritering och tydligare budgetering till ”Åtgärder för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter” för att inte riskera att viktiga och enkla åtgärder faller bort till förmån för dyra gång- och cykelvägsprojekt.
• Utökade satsningar i Västeraspby nödvändigt för att nyttjade platsens fulla potential som ett transportnav.
• Större beaktning av klimatanpassning och åtgärder för att minska infrastrukturens sårbarhet.

Besöksnäring

Det saknas åtgärder för att möta den växande besöksnäringens och därmed också ortsbefolkningens behov i Höga Kusten. De mindre vägarna i Höga Kusten är smala, krokiga och utan utrymme för oskyddade trafikanter. Även många av orterna har en ohållbar situation där genomfarter, parkeringar och gående och cyklande ska samsas om utrymmet. Kommunen har vid ett flertal tillfällen lyft frågan om behovet av en åtgärdsvalsstudie för besöksnäringen. Den behövs för att ta ett helhetsgrepp om Höga Kustens infrastruktur som av besöksnäringen är hårt belastad.

Vi vill också lyfta behovet av att i de övergripande prioriteringsprinciperna bredda begreppet ”grön omställning” till att också inkludera besöksnäringen eftersom detta är en näring som i hög grad deltar i den gröna omställningen. Se till exempel Höga Kustens Destinationsutvecklings strategiska mål och arbete för en koldioxidneutral destination.

Säkerhetshöjande åtgärder är en nödvändighet om besöksnäringen i Höga Kusten ska kunna fortsätta att växa på ett säkert sätt. Vi välkomnar därför den stora budgethöjning av trafiksäkerhetshöjande ombyggnadsåtgärder som föreslås. Däremot ställer vi oss frågande till varför punkten ”Åtgärder för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter” har hamnat under budgeteringen för ”Gång- och cykelväg, regional statlig väg”. Därmed saknas riktad budgetering mot trafiksäkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter så som bygdevägar och åtgärder i randbebyggelse, vilka riskerar att gå förlorade på grund av att kostsamma åtgärder för ökad gång och cykling prioriteras istället.

Nedan listar vi några av de ur besöksnäringens synpunkt mest nödvändiga åtgärder i det statliga vägnätet, varav många består av relativt enkla åtgärder så som bygdevägar:

• Det saknas idag möjlighet att gå och cykla från Gallsäter till Ullånger och från Docksta till Bjästa. De mitträcken som byggdes på E4 lämnar ingen plats för oskyddade trafikanter. Alternativa vägar saknas.
• Dockstavägen på vilken även riksintresset Högakustenleden är dragen längs med saknar markering för övergångställen vid korsningar samt går rakt igenom affärsparkeringar. Affärsparkeringarna är dessutom utformade så att kunderna backar rakt i körbanan.
• Väg 847 behöver fler mötesplatser för att möta trafikflödet till camping och Rehabcenter i området.
• Väg 848 genom Nordingråvallen, Mjällom och Norrfällsviken är hårt trafikerad av både fordon och oskyddade trafikanter. Behov av hastighetsdämpande åtgärder finns särskilt genom Nordingråvallens tätbebyggelse.
• Väg 849 och del av väg 850 trafiksituationen är dålig, branta slänter, räcken, mycket trafik på sommaren, dåligt vägunderhåll
• Trafiksituationen i Lövvik är inte optimal. Den snabba utvecklingen som sker i området med nya friluftsteatern och camping kräver att infrastrukturen ses över.
• Skyltning och vägvisning till orter och besöksmål bör ses över.
• Väg 834 Nordingrå – Häggvik. Under sommartid används sträckan av många oskyddade trafikanter. Vägen sammanbinder Nordingråvallen med Häggviks gästhamn och Mannaminne vilka båda är stora målpunkter på sommartid. Vägen är smal, kurvig och hastigheten är hög i förhållande till den trafiksituation som råder. Här bör en utredning tas fram för att fastslå om det är önskvärt och möjligt med en GC-väg eller om det finns andra åtgärder som är önskvärda för att förbättra framförallt trafiksäkerhet och tillgänglighet för gående- och cyklister.

Västeraspby

Nu är vändslingan i Västeraspby med som prioriterad åtgärd. Det behövs dock mycket mer än en rälsvändslinga för att nyttja platsens fulla potential. Platsen är unik eftersom det är den enda platsen förutom Arlanda som kan erbjuda övergång från tåg till flyg. Detta är en stor möjlighet till att öka tillgängligheten för resande i stora delar av mellannorrland, speciellt om persontrafiken på Övre Ådalsbanan kan återöppna. Återöppnandet skulle göra stationen i Västeraspby extra viktig eftersom den skulle kunna fungera som bytesstation mellan linjerna Umeå-Sollefteå-Östersund och Umeå-Sundsvall. Men för att göra Västeraspby till en funktionell bytesstation krävs att en gångpassage över spåren samt att en ny plattform anläggs på motsatt sida från plattformen som finns idag. Detta skulle öka stationens kapacitet och koppla samman den med busstrafiken på väg 786 vilket skulle öka stationens tillgänglighet för boende i närområdet samt folkhögskolan i Prästmon.

Det finns också stora möjligheter för förbättrad godshantering där tågets lite långsammare transporter kan kombineras med flygets snabbhet. Platsen är också mycket viktig ur ett beredskapsperspektiv genom platsens närhet till djuphamn, järnvägsknutpunkt samt närheten till försvarets utbyggnad i Sollefteå. Med detta i åtanke har kommunen lyft behovet av att anlägga en lastkaj i anslutning till spåren för en smidig godshantering mellan flyg och tåg. Det bör därför göras en ÅVS för att se hur Västeraspby kan byggas ut och om för att bli ett nav för flera trafikslag.

Klimatanpassning

Höstens översvämningar visar ett tydligt behov av förebyggande åtgärder och framför allt en beredskap för liknande händelser. Klimatförändringarna leder till att risken för fler liknande extremväderhändelser ökar och därmed även behovet av klimatanpassning av infrastruktur. Därför bör åtgärder som syftar till att minska infrastrukturens sårbarhet inkluderas i planens övergripande prioritering av grön omställning.

Gång och cykelvägar

Utöver de tidigare redovisade gång- och cykelbehoven kopplat till besöksnäringen vill vi också lyfta ytterligare några behövliga åtgärder utifrån kommunens Gång- och cykelplan:

Gång och cykelväg Frånö – Kramfors (Sandviken)

Det är positivt att sträckan Frånö-Kramfors är prioriterad och namnsatt för byggstart. Detta är dock endast en delsträcka av den ÅVS som gjordes där även Kramfors-Sandviken ingick. Den senare delen är minst lika viktig eftersom det i dagsläget är mycket farligt för cyklister att ta sig förbi Öds kurvor. Detta gör att invånarna och de stora arbetsgivarna i Bollstabruk, Väja och Sandviken är avskurna från GC-nätet i Kramfors. Sträckan är dessutom utpekad i kommunens gång- och cykelplan.

Gång och cykelväg Bollstabruk – Nyland

Vi välkomnar att Bollstabruk-Nyland finns med som en åtgärd som uppfyller de fyra prioriteringsåtgärderna. Åtgärden skulle knyta samman två av kommunens större orter för gång- och cykling. I dagsläget är fotgängare och cyklister förvisade till Länsväg 333 vilket har konstaterats inneburit en mycket stor säkerhetsrisk. Anläggandet skulle också kunna ske relativt kostnadseffektivt eftersom GC-vägen kan dras på den gamla banvallen.

Mäland – Herrskog – Gallsäter

Under 2021 genomfördes en ÅVS för sträckan Mäland – Herrskog – Gallsäter. Där konstaterades att trafiksäkerheten utefter sträckan är mycket låg och att där skett många trafikolyckor över årens lopp. I ÅVS finns förslag på framtida åtgärder, bland annat belysning, GC-väg och korsningsåtgärder. Det är önskvärt att dessa åtgärder genomförs under kommande planperiod.