Kramfors logotyp
Placeholder
30 juni 2026

Att skapa hållbara mötesplatser på landsbygden

Vilken roll spelar landsbygdens mötesplatser för en hållbar utveckling? Den frågan har kommunen utforskat, tillsammans med Umeå universitet, Bjärtrå byalag och Mjälloms byaförening. Projektet ”Hållbara mötesplatser på landsbygden” inleddes i januari 2025 och har sedan dess genomfört en serie kreativa workshops, intervjuer, enkäter och undersökningar.

Mötesplatser spelar ofta en central roll på landsbygden när det kommer till gemenskap, tillit och engagemang. De motverkar ensamhet, stärker den lokala sammanhållningen och kan även spela en viktig roll för det lokala beredskapsarbetet.

– Bygdegårdar, Folkets hus och andra föreningshus drivs nästan alltid utan vinstintresse. Många föreningar brottas med brist på aktiva medlemmar och återväxt. Att dessutom ta hand om och värma upp stora fastigheter kräver resurser som inte alltid finns. Hur man löser den ekvationen har nog varit projektets viktigaste fråga, berättar Andreas Gylling och Karin Högström från Kramfors kommun.

Samarbete med universitet och föreningsliv

Projektets arbete har genomförts stegvis och utgår från mötesplatserna Kulturfabriken i Mjällom och KomBis i Bjärtrå, med en tydlig koppling till föreningslivets egna erfarenheter.

För att skapa en gemensam utgångspunkt i arbetet gjordes det inledningsvis en form av nulägesbeskrivning av mötesplatserna och respektive bygd. Detta följdes av dialoger och workshops där lokala behov, utmaningar och framgångsfaktorer lyftes fram. Med den förankringen som grund genomfördes en analys av vad som krävs för att mötesplatser ska vara hållbara över tid, utifrån de sociala, ekonomiska och organisatoriska aspekterna.

Från Umeå universitet deltog kulturgeograferna Charlotta Hedberg och Marco Eimermann.
– Det roligaste och mest relevanta rör nog alla nya idéer som kommit fram, bland annat med koppling till hållbarhet och beredskap, och en vilja att tillsammans gå från ord till handling! Jag hoppas och tror att detta sker inte bara på de platserna vi har studerat men även på andra ställen i Kramfors och på Sveriges landsbygd, summerar Marco Eimermann.

Charlotta Hedberg och Marco Eimermann från Umeå universitet, deltog i projektets slutkonferens på Kulturfabriken.

Engagemanget är viktigast av allt

Att engagemanget var en nyckelfråga bekräftades tidigt i projektet. Känslan av att det behövs fler händer och fötter delas av många föreningar. Men det visade sig snart att viljan att bidra finns, om man bjuder in!

– Det jag tycker har varit roligast är att det kommit så många nya människor som vill hjälpa till atthjälpa till att bevara KomBis, säger Patrik Nordin, ordförande i Bjärtrå byalag.

Han ser positivt på projektet, som haft en bra uppslutning bland byborna. Bjärtrå byalag driver mötesplatsen KomBis, det före detta kommunhuset i Bjärtrå. ”Kollegorna” i Mjälloms byaförening driver Kulturfabriken, en skofabrik som omvandlats till utställningslokal, samlingsplats och loppis.

Utredningar och visioner

Förutom arbetet med workshops, intervjuer och enkäter gjordes ett gediget arbete för att utreda själva byggnaderna. Fastigheterna analyserades ur ett energiperspektiv och inomhusmiljöutredningar gjordes. Föreningarna tog sedan själva fram var sin vision och plan framåt, som visualiserats i skisser över fastigheternas utemiljöer.

– Projektet har gett oss något vi inte hade innan: ett språk för vad vi vill att Kulturfabriken ska vara. Vi vet nu vad vi siktar mot, även om vägen dit är vår egen att gå. Det är en god start – och nu är det upp till oss i byaföreningen att förvalta den, konstaterar Helena Thomson, ordförande i Mjälloms byaförening.

Ett arbetssätt att inspireras av

Projektets målsättning var att både byaföreningarnas och kommunens kunskap om omställningsarbetet skulle öka: kunskap om vilka faktorer som spelar in för att möjliggöra hållbara mötesplatser. Målet var också att skapa en modell, ett arbetssätt, för hur landsbygdens hållbara mötesplatser kan utvecklas. Modellen och arbetet i de två byaföreningarna kommer förhoppningsvis inspirera andra mötesplatser, föreningar och kommuner, över hela landet.

Vill du skapa en hållbar mötesplats?

För dig som vill skapa en hållbar mötesplats i din bygd har vi sammanställt projektets resultat i en broschyr. Där finner du vägledning och stöd i hur du går tillväga.

Fakta om projektet

Projektet började 1 januari 2025 och avslutas 30 juni 2026. Det finansierades av Formas inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Budgeten var 1,6 miljoner kronor, varav Formas gick in med ca 90 %. Resterande medel gick Umeå universitet och Kramfors kommun in med.

Uppdaterad:

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på hemsidan. Genom att fortsätta godkänner du vår
användning av cookies.