Dagen om Rysshärjningarna på Hornöberget

I år är det 300 år sedan Rysshärjningarna längs Norrlandskusten, ämnet för föreläsningsdagen på Hornöberget i Hotell Höga Kustens fina konferenssal med utsikt över älven och platsen där den ryska mordbrännarflottan lade till den 31 maj.

Intresset för den historiska händelsen var stort och evenemanget fullsatt med besökare från hela regionen.

Stormaktstiden

Dagen inleddes med forskaren och läraren Oskar Sjöströms föredrag om Stormaktstiden. Sjöström skrev år 2008 boken ”Fraustadt 1706 Ett fält färgat rött” som ingående beskriver ett av Karl XII:s många blodiga slag under Stormaktstiden.

Publiken fick en initierad genomgång av vad som så småningom kom att leda till anfallet och förödelsen av Norrlandskusten år 1721 - en lång och blodig tid med många umbäranden. Konflikter, krigföring och katastrofer, ja hur kunde Sverige och Karl XII:e överleva alla händelser?!

Utgångspunktlen var det svenska Östersjöväldet när vi var en betydande stormakt och då staten till 90% bara sysslade med krig och allt som krigen förde med sig.

Det är inte bara taktik och krigslist som krävs – en betydande del är en fungerande logistik för att kunna förflytta och försörja arméerna. ”Kriget föder sig själv” - Sjöström redogjorde för ”Plundringar och kontributioner (bidrag)” vilket blottlägger dåtidens andra lagar och tankevärldar. Religionen gav uppbackning åt praktiken. Många inom landet blev också rika av krigen. Karolinerarmén var strategisk och taktiskt offensiv och här berättade Sjöström om dåtidens vapen och krigslist. Frågan om ”kyller” kom på tal – den skyddsrock av älgskinn som redan Gustaf II Adolf bar på slagfältet och som finns bevarad.

Enligt en beräkning skulle det ha gått åt 400.000 kyller av älgskinn. Var och vem sköt de älgarna?

En sammanställning av den ryska mord-brännarflottans härjningar från Gävle till Piteå 17 maj – 17 juni år 1721

Med Stormaktstidens händelser som bas inledde arkivforskaren och kartritaren Lars Högberg sin berättelse om hur den Stora skriften om Rysshärjningarna vuxit fram genom idogt läsande av 1700-talets efterlämnade skattlängder, där de som drabbades av härjningarna beviljades skattefrihet under ett par tre år. Därigenom kan vi få reda på byarnas namn, de drabbade hemmansägarnas namn men också se vilka som inte fick sina hus och gårdar brända. Hela forskningsmaterialet finns publicerat på Kramfors kommuns hemsida.

Slaget vid Selånger

Kapten och Rektor Urban Fröberg har forskat kring slaget vid Selånger och de hårda striderna mellan svenska och ryska trupper som drabbade samman den 25 maj med stora förluster som följd. Marinarkeolog Anders Vikdahl och Urban Fröberg förmedlade en initierad bild av hur slaget utspelade sig steg för steg med kartor och detaljer som gav publiken en fullödig bild av de militärstrategiska dragen och motdragen under händelsen som till sist bara kunde sluta på ett sätt.

Berättelsen finns på YouTube filmad vid ett tillfälle då kapten Urban Fröberg ”i fält” redogör för det spännande händelseförloppet.

Skriften om Nora

Hembygdsforskaren Tore Ramström fick avsluta dagen med berättelser från Nora och den skrift han nyligen sammanställt om de Ryska härjningarna i Nora socken.

Det var Tore Ramström, som under kulturarvsdagen i september år 2014 höll ett föredrag om Rysshärjningarna på Nora hembygdsgård, kom att väcka intresset och starta forskningen kring den dittills tämligen okända historiska händelsen.

Tores mormor brukade säga ”Akta er för annars kommer ryssen och tar er (akt je annars komma ryssen och ta je)”. Det var mormoderns ord från barndomen som gav upphov till intresset för de ryska härjningarna för 300 år sedan!

Sammanfattat av
Lena Hermansson, Kultursekreterare