Vi följer som många andra kostverksamheter i Sverige Livsmedelsverkets rekommendationer. De rekommenderar att servera magra mejeriprodukter för att minska intaget av mättat fett. Mättat fett används som energi i kroppen men det är inte bra för hälsan om en för stor del av fettet vi äter kommer från mättat fett. Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna bör högst en tredjedel av fettet vi äter vara mättat. Mager mjölk innehåller lika mycket näring som fetare mjölk, men med mindre mättat fett.

Både hälsan och miljön mår bra av att hålla nere på mängden rött kött och chark*. Kött innehåller många bra näringsämnen, varav ett är järn, vilket är viktigt för barn och ungdomar. Samtidigt har det visat sig att rött kött och chark är kopplat till ökad risk för vissa cancerformer. Charkprodukter innehåller dessutom ofta en stor mängd mättat fett och salt, vilket bör begränsas. Livsmedelsverkets rekommendation för barn och vuxna är att begränsa intaget av rött kött och chark till 500 gram per vecka. För att ha en chans att uppnå det behöver vi i skolan göra vad vi kan för att hjälpa till.

Ett sätt att hålla nere mängden rött kött och chark är att servera mer vegetariskt, ägg, fisk och fågel. Samt att dryga ut exempelvis köttfärssåsen eller grytan med bönor, ärtor eller linser.

*Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Med charkprodukter menas kött (även från fågel) som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.

Ett sätt att hålla nere mängden rött kött och chark är att servera mer fågel. Visste du att utsläppen som genereras från fågel är 90 % lägre än utsläppen som genereras från nötkött?

I Kramfors serverar vi endast svensk fågel.

Elever med specialkosten minus fläsk ska varje dag kunna äta någon av de ordinarie rätterna. Innehåller en av rätterna fläsk hänvisas de till den andra rätten om skolan serverar en sådan, annars hänvisas de till den vegetariska rätten.

Ett sätt att hålla nere mängden rött kött och chark är att servera mer vegetariskt. En kost med mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkorn är bra både för hälsan och för miljön. Vi serverar därför vegetarisk lunch flera gånger i månaden. Beroende på vilken skola eleven går på serveras 2-3 olika lunchalternativ, varav ett vegetariskt varje dag. Utöver detta finns en stor salladsbuffé samt mjölk, smörgåsfett och bröd.

I den vegetariska lunchen som oftast är lakto-ovo-vegetarisk ingår mejeriprodukter och ägg vilket räcker för att tillgodose proteinbehovet. I den vegetariska kosten brukar vi dessutom använda bönor, linser eller sojaprodukter som förutom protein innehåller järn och andra viktiga mineraler.

Vi arbetar kontinuerligt med att kvalitetsförbättra maten och då även den vegetariska maten. Vi uppskattar feedback från eleverna för att få reda på vilka rätter som är uppskattade och vilka de inte alls tycker om. Vegetarisk mat kan vara helt nytt för en del barn och då kan det krävas ett antal gånger av provsmakning innan man lärt sig tycka om vissa rätter.

Har du som elev åsikter om maten? Vänligen ta upp dessa i matrådet på din skola.

Vi vill att fisken vi köper ska vara så bra som möjligt. Därför väljer vi fisk från hållbart fiske som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt. I princip all fisk vi köper är MSC-, ASC- eller Kravmärkt.

Matsvinn är mat som slängs fast den hade kunnat ätas om den hanterats på ett annat sätt. En tredjedel av all mat som produceras i världen slägs. En stor del kommer från våra tallrikar och handlar då ofta om att vi lägger på mer än vad vi orkar äta upp. Enligt Naturvårdsverket slängdes 2018 ca 420 000 ton ätbar mat i Sverge, det motsvarar ca 45 kilo per person och år.

I köken fokuseras det på förvaring, beställnings- och användningsrutiner samt portionsberäkningar. Vi mäter serveringssvinn och tallrikssvinn varje dag i våra verksamheter för att kunna följa utvecklingen. I våra restauranger har vi bytt ut soppåsar där eleverna tidigare slängde sin mat till mindre plasthinkar för att synliggöra tallrikssvinnet. Emellanåt genomförs temaveckor i samarbete med skolan där fokus ligger på hållbarhet och målet med veckan bland annat är att informera och arbeta med att minska svinnet.

Mål är antagna både i FN:s miljömål (Agenda 2030) och i den svenska livsmedelsstategin för att halvera matsvinnet till år 2030.

I kommunen arbetar vi aktivt för att nå de nationella och de internationella målen.